Företagen som lyckades bäst med sin CSRD-rapportering 2024 – insikter och best practice

Implementeringen av det omfattande hållbarhetsdirektivet CSRD är nu i full gång. Under våren har många företag publicerat sina första hållbarhetsrapporter i enlighet med direktivet och dess rapporteringsstandarder ESRS. AVA har granskat 30 hållbarhetsrapporter från stora europeiska företag i syfte att analysera hur regelverket tolkats, hur rapporterna har strukturerats samt att identifiera vilka företag som utmärkt sig i sin rapportering. 

Implementeringen av CSRD markerar en viktig milstolpe i EU:s ambition att öka transparensen i företagens hållbarhetsarbete. Trots att regelverket är på väg att genomgå betydande förändringar i samband med EU:s Omnibus-förslag har många företag redan anpassat sig och levererat strukturerade och informativa hållbarhetsrapporter under våren 2025.

Att navigera i det nya CSRD-landskapet kan upplevas som en komplex utmaning på grund av det omfattande regelverket och den specifika terminologin. För att lyckas krävs mer än bara regelefterlevnad; det handlar om att utveckla rapporter som autentiskt återspeglar organisationens hållbarhetsinitiativ och engagerar relevanta intressenter på ett meningsfullt sätt. 

AVA har analyserat 30 av årets mest framstående hållbarhetsrapporter och vi går i denna artikel igenom upplägg, trender och exempel som vi hoppas kan inspirera er inför ert eget arbete och rapporteringsprocess.

Vad kännetecknar en bra CSRD-rapport?

Vår analys av publicerade CSRD-rapporter visar att det fortfarande råder osäkerhet kring den bästa strukturen för rapportering. Även om viss variation är naturlig, baserat på företagens verksamhet, storlek och komplexitet, tyder dessa skillnader på att det kommer att ta tid att utveckla bästa praxis för CSRD-rapportering.

En av de största skillnaderna mellan traditionell hållbarhetsrapportering och rapportering i enlighet med CSRD är hur innehållet presenteras. Medan traditionell hållbarhetsrapportering ofta kännetecknas av breda och ibland vaga påståenden om företagets hållbarhetsarbete, fokuserar CSRD på att eliminera "fluff" och istället ge en mer konkret och faktabaserad bild. CSRD-rapporterna kräver att företag levererar detaljerad och verifierbar information som går bortom allmänna uttalanden och ambitioner. 

Förutom denna grundläggande skillnad har vi noterat vissa övergripande variationer, bland annat i rapporternas längd, som sträcker sig från 40 till 154 sidor, antal väsentliga IRO:er som varierar mellan 14 och 75, samt huruvida enhetsspecifika upplysningar inkluderas eller inte. De tematiska ESRS som samtliga företag har inkluderat är klimatförändringar (E1), den egna arbetskraften (S1) och ansvarsfullt företagande (G1). Däremot är miljöföroreningar (E2), vatten och marina resurser (E3) samt påverkade samhällen (S3) de områden som förekommer i minst antal rapporter. 

Det har pågått diskussioner om vilken benämning som bör användas för hållbarhetsrapporter, där den svenska översättningen hållbarhetsförklaring (på engelska sustainability statement) har mött motstånd. Detta motstånd återspeglas även i vår analys, där flera svenska aktörer fortfarande använder sig av termen hållbarhetsrapport (eller sustainability report på engelska) för att beskriva sitt hållbarhetsarbete. För utländska bolag har sustainability statement blivit ett vedertaget begrepp, vilket ligger i linje med CSRD.

Nedan presenteras de mest centrala aspekterna av CSRD och hur de kan kommuniceras på bästa sätt. 

Koppling till upplysningskrav 

Ett av de huvudsakliga syftena med CSRD är att förbättra transparensen och jämförbarheten mellan företags hållbarhetsarbete, vilket har varit ett centralt kriterium i vår analys. En tydlig och jämförbar rapport kännetecknas redan i innehållsförteckningen. Genom att anpassa innehållsförteckningen och hela rapporten efter ESRS upplysningskrav underlättas navigering och jämförbarhet med andra rapporter. Rubriksättningen i rapporten bör därför genomgående spegla ESRS upplysningskrav, dess koder och terminologi. Att inkludera ESRS-koder genomgående i rapporten gör även de digitala rapporterna sökbara och hjälper läsaren att snabbt hitta den specifika information som söks. Två företag som särskilt har lyckats med att skapa en tydlig rapport med stark koppling till ESRS är Netcompany och H+H International som genomgående använder upplysningskraven och motsvarande koder i innehållsförteckningar och som övergripande rubriker. 

Några företag har valt att frångå ESRS-strukturen och istället skräddarsy sin rapportering genom att presentera det som är mest väsentligt för verksamheten först. Exempelvis väljer Länsförsäkringar att byta plats på miljö- och styrningsavsnitten och Novo Nordisk presenterar S4 före S1. Det återstå att se om denna flexibilitet kommer att bli en etablerad praxis eller om det kommer att leda till utmaningar kring jämförbarhet och transparens. 

Dubbel väsentlighetsanalys

Den dubbla väsentlighetsanalysen (DMA) är central för att fastställa vilken information som ska inkluderas i hållbarhetsrapporten. Hur företag presenterar sin DMA är därför viktigt för att ge en tydlig och korrekt bild av deras hållbarhetsarbete. Vi har observerat två olika tillvägagångssätt för presentationen av den dubbla väsentlighetsanalysen: antingen i form av en matris tillsammans med en metodbeskrivning i löpande text, eller enbart en metodbeskrivning utan matris. Företag som använder sig av en matris gör resultaten mer överskådliga och hjälper läsaren att snabbt förstå vad som är väsentligt för företaget. För att göra matrisen så informativ som möjligt är det fördelaktigt att använda ESRS-koder, visa vilka ämnen som har en positiv eller negativ inverkan samt tydliggöra om dessa utgör en finansiell risk eller möjlighet. Dessa små åtgärder ger direkt kontext till läsaren och gör informationen lättöverskådlig. Ett exempel på en välstrukturerad DMA som uppfyller dessa kriterier är Ørsted.

Ett företag som särskilt sticker ut är Vattenfall som, på begäran av intressenter, har valt att inkludera information om icke-väsentliga upplysningar. Detta val signalerar hög transparens och visar att även om upplysningen klassificerats som ej väsentlig, finns det både data att rapportera och information om pågående arbete även kring mindre prioriterade ämnen. Ett alternativ till detta tillvägagångssätt är att förklara varför vissa upplysningskrav bedömts som icke väsentliga. Även om detta inte är ett krav enligt ESRS, sätter det rapporteringen i ett större perspektiv.

IRO:er

Antalet rapporterade IRO:er varierar mellan företag, liksom sättet de presenteras på. En vanlig metod i flera av årets mest framstående rapporter är att IRO:erna presenteras både i det inledande kapitlet med allmänna upplysningar och igen för varje ämne. Denna dubbla presentation ger läsaren en bättre överblick och förståelse genom att först erbjuda en sammanfattning av företagets hållbarhetsarbete och därefter mer detaljerade beskrivningar. Detta hjälper läsare att snabbt få en helhetsbild, samtidigt som den detaljerade informationen i respektive kapitel underlättar för den som söker insikt i specifika områden. Det finns olika sätt att presentera IRO:erna i de olika kapitlen för att undvika en alltför upprepande karaktär. 

I de allmänna upplysningarna presenterar exempelvis Vestas sina IRO:er i tabellform med en kort beskrivning per IRO. På ämnesnivå återkommer IRO:erna genom en illustration uppdelad på aktiviteter uppströms, i den egna verksamheten och aktiviteter nedströms, där IRO:erna visualiseras och presenteras i rubrikform. Även Ørsted arbetar mycket med illustrationer och låter IRO:erna spela en central roll i rapporten. I de allmänna upplysningarna illustreras de mest väsentliga IRO:erna i samband med värdekedjan, vilket sedan utvecklas till tabeller som inkluderar samtliga IRO:er. På ämnesnivå återkommer IRO:erna i form av en illustration av specifika delar av värdekedjan och presenteras sedan i tabellform med en tydlig förklaring av varje IRO. Ett tredje exempel är Telia, där IRO:erna presenteras i tabellform både i de allmänna upplysningarna och på ämnesnivå, där tabellerna på ämnesnivå är mer övergripande och hjälper läsaren att snabbt skapa sig en överblick. Det viktigaste, oavsett hur IRO:erna presenteras, är att de också förklaras på ett sätt som tydligt visar varför just dessa IRO:er har valts ut och vilken relevans de har för företaget. 

Förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens roll (GOV-1)

En obligatorisk upplysning som flera företag i vår analys har missat är att beskriva förvaltnings-, lednings- och tillsynsorganens expertis och kompetens i hållbarhetsfrågor. Bland de företag som nämnt detta framträder några olika tillvägagångssätt. Som komplement till en kortfattad beskrivning i löpande text har Nordea valt att använda en tabell för att gradera sina styrelseledamöters expertis och kompetens i sektorspecifika sakfrågor. Denna typ av gradering ger läsaren en tydlig översikt och utgör ett välkommet avbrott i en annars relativt tung text. Tele2 har också använt en tabell där de inkluderat information om ansvar, rapporteringsvägar, expertis, nyckelaktiviteter och rapporteringsfrekvens. Ørsted har istället valt att använda korshänvisningar genom att hänvisa till bolagsstyrningsrapporten där styrelsens expertis presenteras. Detta är ett bra sätt att minska upprepning och göra rapporten mer koncentrerad. Det är dock värt att notera att för många korshänvisningar kan skapa en fragmenterad läsupplevelse och göra det svårare för läsaren att snabbt få en helhetsbild av rapporten.

Intressenters intressen och synpunkter (SBM-2)

En gemensam observation för majoriteten av företagen i vår analys är att de publicerar en tabell relaterad till intressenternas roll och prioriteringsfrågor. Innehållet och utformningen av dessa tabeller varierar, liksom antalet intressenter, som sträcker sig från 5 till 29 stycken. Generellt sett är användningen av tabellformat positivt, eftersom det underlättar för läsaren att ta till sig information. Däremot kan en dåligt utformad tabell istället förvirra läsaren. Tabeller som innehåller för mycket information blir ofta tunga och svåra att överblicka, vilket motverkar deras syfte.  

Hexagon Composites presenterar en tydlig och luftig tabell som enkelt och överskådligt presenterar informationen. Vestas är det enda företaget i vår analys som integrerar intressenternas intressen och synpunkter med företagets strategi och affärsmodell, vilket är ett krav enligt ESRS. Telia har ett högt antal intressenter, men lyckas ändå hålla tabellen överskådlig genom att samla all information på en och samma sida. Telia fångar samtidigt de mest väsentliga områdena och knyter en tydlig koppling till sin DMA, vilket gör tabellen både informativ och lätt att förstå. 

Policyer

Policyer utgör en central komponent i CSRD-rapporteringen och ska redovisas för varje materiellt ämne. Därför spelar presentationsformen en avgörande roll för rapportens tydlighet. I vår analys ser vi att de flesta företag väljer att beskriva sina policyer i löpande text under respektive ämnesområde, medan några företag utmärker sig med mer strukturerade presentationsformer.

Länsförsäkringar har skapat en överskådlig tabell i de allmänna upplysningarna som visar samtliga styrningsdokument, deras koppling till specifika hållbarhetsämnen samt dokumentägare. Axfood har valt ett annat tillvägagångssätt och inkluderar en detaljerad tabell som bilaga. Denna tabell innehåller övergripande beskrivningar av varje styrdokument, information om omfattning, kopplingar till internationella ramverk och konventioner, dokumentägare, beslutsnivå samt var dokumenten finns tillgängliga. Assa Abloy har, utöver en separat tabell, även refererat till sina policyer i samband med presentationen av IRO:er i de allmänna upplysningarna. Novo Nordisk har ett annat tillvägagångssätt och presenterar istället sina policyer i informationsrutor som kompletterar den löpande texten. Detta ger en tydlig översikt över syfte, omfattning, dokumentägare, tillgänglighet, koppling till hållbarhetsämnen och stödjande dokumentation. Metoden ger läsaren all väsentlig policyinformation utan att bryta läsflödet, vilket gör innehållet både tillgängligt och väl integrerat med brödtexten. 

Datatabeller

En tydlig gemensam nämnare bland företagen i vår analys är deras sätt att presentera data. Samtliga företag följer samma struktur genom att löpande redovisa datan per upplysningskrav, i enlighet med ESRS. Den största skillnaden mellan företagen ligger i mängd och typ av data de har tillgång till, vilket påverkar kvalitén på rapporteringen. Vissa företag har omfattande och detaljerad data, medan andra rapporterar mer grundläggande information och hänvisar till ett pågående arbete med att samla in data till nästa års rapportering. Tre företag som sticker ut är Tele2, Mærsk och Lundbeck som har valt att inkludera ESRS-koder i rubriksättningen av datatabellerna. Detta kopplar tydligt datan till ESRS, särskilt eftersom företagen inte använder koder på andra ställen i sina rapporter. 

Redovisningsprinciper

Företagen har valt olika sätt att inkludera redovisningsprinciper i sina hållbarhetsrapporter, och dessa metoder kan sammanfattas i tre huvudstrategier. Den första strategin är att samla redovisningsprinciperna i slutet av varje underämneskapitel, vilket Vestas gör. Detta kopplar redovisningsprinciperna direkt till det specifika ämnesområdet och ger läsaren en tydlig översikt över hur all information har samlats in och behandlats. Den andra strategin innebär att presentera redovisningsprinciperna i anslutning till varje datatabell, som Netcompany gör. Detta gör det möjligt för läsaren att förstå de specifika metoder som använts för att samla och redovisa data kopplad till varje upplysning. Slutligen finns det företag som väljer att inte presentera några redovisningsprinciper alls, vilket kan skapa osäkerhet för läsaren om hur de rapporterade uppgifterna har sammanställts och verifierats.

Taxonomin

Att Taxonomin ska presenteras i samband med miljöavsnittet i hållbarhetsrapporten framgår tydligt i ESRS, men var i miljöavsnittet den placeras är upp till företagen själva. Vi har observerat vissa skillnader som kan sammanfattas i tre huvudsakliga trender: att presentera taxonomin först i miljöavsnittet, efter E1 eller sist i miljöavsnittet. Vad som är att föredra är naturligtvis en fråga om smak, men i vår mening passar Taxonomin bäst i slutet av miljöavsnittet för att inte störa läsflödet alltför mycket.

Genom att placera Taxonomin sist får läsaren en överblick över samtliga miljömässiga åtgärder och resultat innan de konfronteras med de mer tekniska detaljerna som Taxonomin innebär, vilket skapar en mer naturlig övergång. 

Sammanfattning över bästa praxis 

Den första vågen av CSRD-rapporter visar att vi är på väg mot en mer enhetlig och standardiserad hållbarhetsrapportering inom EU. Företagen befinner sig fortfarande i en uppbyggnadsfas, och deras framsteg varierar. Nedan sammanfattar vi de, hittills, bästa praxis som framkommit i vår analys:

• Följ ESRS-strukturen genomgående

• Använd ESRS-terminologin 

• Använd ESRS-koder löpande, gärna per rubrik 

• Visa tydligt vilka ämnen som är materiella och icke-materiella 

• Ge plats åt era IRO:er, både i allmänna upplysningar och på ämnesnivå

• Våga använda tabeller

• Utnyttja korshänvisningar

Står ditt företag inför CSRD-rapportering?  

Oavsett om ni står inför er första CSRD-rapportering för räkenskapsåret 2025, eller om ni redan har påbörjat processen och söker vägledning för att säkerställa efterlevnad, kan vår insikt i bästa praxis från årets hållbarhetsrapporter ge er ett värdefullt försprång.

På AVA är vi experter inom hållbarhet och finansiell kommunikation. Vi har lång erfarenhet av att stödja företag med hållbarhetsrapportering som inte bara uppfyller lagstadgade krav, utan också kan stärka ert varumärke, engagemang och trovärdighet på kapitalmarknaden. Tillsammans kan vi säkerställa att er CSRD-rapportering inte bara blir en efterlevnadsprocess, utan ett strategiskt verktyg för att driva positiv förändring och skapa konkurrensfördelar. Kontakta oss för att diskutera hur vi kan stötta er på vägen mot en framgångsrik hållbarhetsrapportering.

Följande företag har inkluderats i analysen: Amplifon, Assa Abloy, Axfood, Billerud, Equinor, Fortum, H+H International, Hexagon Composites, IF, Länsförsäkringar, Lindex, Lundbeck, Maersk, NetCompany, Nordea, Norsk Hydro, Novo Nordisk, SBAB, Scan Global, SEB, Stora Enso, Swedbank, Tele2, Telenor, Telia, Tomra, Vattenfall, Vestas, Yara & Ørsted.