CSRD och ESRS

Företag kommer att behöva följa bestämmelserna vid olika tidpunkter mellan 2024 och 2028, beroende på storlek:

- Räkenskapsåret 2024, med rapporter som avlämnas 2025: Stora företag av allmänt intresse med över 500 anställda som redan omfattas av NFRD.

- Räkenskapsåret 2025, med rapporter som avlämnas 2026: Stora företag som för närvarande inte omfattas av NFRD, dvs företag med mer än 250 anställda och/eller en omsättning på över 40 miljoner euro och/eller totala tillgångar på över 20 miljoner euro.

- Räkenskapsåret 2026, med rapporter som avlämnas 2027: Noterade små och medelstora företag och andra företag. Små och medelstora företag har möjlighet att välja att avstå rapportering fram till 2028.

CSRD medför en betydande utökning av antalet bolag som omfattas av krav på hållbarhetsredovisning. Bolag som möter två av följande krav kommer att behöva rapportera enligt reglerna:

- 40 MEUR i omsättning
- 20 MEUR i tillgångar
- 250 eller fler anställda

Det finns särskilda regler för förstagångstillämpning och flera undantag. Till exempel kan noterade små och medelstora företag välja att skjuta upp sin rapportering från 2026 till 2028, och det finns särskilda regler för moderbolag utanför EU med betydande verksamhet och intäkter inom EU.

CSRD förväntas höja ribban betydligt för företags hållbarhetsrapportering. Bland annat införs nya krav på att företag rapporterar utifrån en dubbel väsentlighetsanalys, vilket innebär att både påverkan på samhället (impact materiality) och risker och möjligheter för företaget (financial materiality) måste beaktas. Företagen måste också inkludera hela sin värdekedja i rapporteringen, vilket innebär att de måste överväga påverkan från leverantörer, kunder och andra intressenter som är involverande i produktion och distribution.

ESRS (European Sustainability Reporting Standards) är de nya rapporteringsstandarderna som företag ska följa enligt CSRD. ESRS består av generella standarder som täcker områden som klimat, miljö, samhälle och företagsstyrning. Det kommer även att publiceras sektorspecifika standarder som påverkar företag beroende på deras verksamhet. Syftet med standarderna är att öka transparensen och jämförbarheten inom hållbarhetsrapportering.

Standarderna är uppdelat i tre överordnade områden:

Miljöaspekter: Inbegriper klimatförändringar, föroreningar, påverkan på vatten och hav, biologisk mångfald, resursutnyttjande och cirkulär ekonomi.

Sociala frågor: Omfattar arbetsvillkor för anställda inom företaget och hos leverantörer, påverkan på samhället samt hänsyn till konsumenter och användare.

Företagsstyrning: Innehåller redovisning av hur företaget hanterar hållbarhetsfrågor, inklusive påverkan, risker och möjligheter, mätpunkter och mål för hållbarhetsrapportering.

Varje kategori måste rapporteras inom fyra områden: företagsstyrning, strategi, påverkan, risker och möjligheter, samt mätpunkter och mål. Dessa standarder ska tillhandahålla både allmän och ämnesspecifik information.

Utöver de standarder som relaterar till ESG-aspekten av rapporteringen finns det ytterligare två kategorier av standarder:

Generella standardarer: Inkluderar information om hur rapporteringen ska genomföras och vilken nivå den ska hålla. 

Sektorspecifika standarder: De sektorspecifika standarderna är under utveckling och kommer att innehålla specifik information relevant för sektorn företaget är verksamt inom.

Dubbel väsentlighet innebär att företag måste arbeta både ur ett påverkansperspektiv (impact materiality) och ett risk- och möjlighetsperspektiv (financial materiality). Företag måste beakta påverkan av hållbarhetsrisker på sin egen verksamhet samt verksamhetens egna påverkan på samhället och miljön. Denna förändring kräver att företag antar en holistisk syn på hållbarhet genom att överväga både finansiella och icke-finansiella effekter av sin verksamhet.