Dubbel väsentlighetsanalys: Grunden för implementeringen av CSRD och ESRS

Ett centralt krav i CSRD och ESRS är att organisationer nu behöver genomföra en dubbel väsentlighetsanalys, en process som identifierar vilka hållbarhetsrelaterade områden som verksamheten påverkar och kan påverkas av. Skillnaden från tidigare år är att företag använt sig av en väsentlighetsanalys som endast innefattar ett perspektiv. För majoriteten av företagen som omfattas av CSRD är dubbel väsentlighetsanalys ett nytt inslag i hållbarhetsrapporteringen, och processen kan vid första anblick uppfattas som komplicerad. Låt oss därför klargöra kraven på ett översiktligt plan och gå igenom de viktigaste stegen för framgångsrik implementering.

Syftet med dubbel väsentlighet
En dubbel väsentlighetsanalys är inte bara ett krav för alla företag som omfattas av CSRD, utan utgör även grunden för företagets rapportering och strategi. Analysen fastställer vilka områden företaget ska rapportera om, samt belyser de områden som är mindre relevanta eller viktiga och därmed kan exkluderas från rapporteringen. De väsentliga områden som identifieras visar vilken typ av information företaget ska rapportera, samt lägger grunden för företagets fortsatta strategiska arbete. 

Dubbel väsentlighetsanalys: Ett tvådimensionellt perspektiv
Den mer nyanserade analysen ger en omfattande förståelse för påverkan, risker och möjligheter kopplat till hållbarhetsaspekter inom verksamheten. Den dubbla väsentlighetsanalysen tar på så sätt hänsyn till två kritiska dimensioner:

• Väsentlig påverkan: Denna aspekt undersöker hur företagets verksamheter faktiskt och potentiellt påverkar miljö och samhälle. Det är ett “inside-out”-perspektiv, där företagets handlingar och beslut granskas utifrån deras inverkan på miljö och samhälle.

• Finansiell väsentlighet: Här fokuserar analysen på hur externa hållbarhetsfaktorer kan påverka företagets ekonomiska prestationer. Det är, till skillnad från den väsentliga påverkan, ett “outside-in”-perspektiv”, där externa förändringar och trender analyseras för att förstå deras potentiella påverkan på företaget.
  
  

Påbörja en dubbel väsentlighetsanalys
En dubbel väsentlighetsanalys omfattar flera steg och moment. Att genomföra processen är både tidskrävande och resurskrävande och det kan vara svårt att veta var man ska börja. Vi har sammanfattat processen nedan i fem punkter:

1. Identifiera värdekedjan: Förstå företagets värdekedja från råmaterial till slutprodukt och dess relation till olika hållbarhetsmål. På så sätt går det att kartlägga företagets värdekedja och visa hur företaget kan påverka eller påverkas av hållbarhetsfrågor.

2. Identifiera och engagera intressenter: Kartlägg och engagera intressenter som påverkas av eller kan påverka företagets verksamhet. Enligt ESRS finns det två olika typer av intressenter; påverkade intressenter och användare av hållbarhetsrapporten. Detta innebär att företag behöver identifiera en bred grupp av intressenter, allt från kunder, leverantörer och medarbetare, till investerare och samhällsgrupper.

3. Identifiera väsentliga områden: Sammanställ en lista över potentiellt relevanta områden för väsentlig påverkan samt finansiell väsentlighet. Inkludera både generella frågor från ESRS och specifika områden som är unika för organisationen.

4. Genomför intressentdialoger: Baserat på de potentiellt väsentliga frågor som identifierats ska dialoger hållas med de relevanta intressenterna. Olika intressentgrupper kan engageras via olika metoder baserat på vad som passar dels gruppen och dels frågorna som ska ställas. Organisera och genomför möten, workshops, intervjuer eller enkäter med olika intressentgrupper för att förstå var företaget har störst påverkan.

5. Bedömning och sammanställning: Utvärdera påverkan, risker och möjligheter för de olika hållbarhetsfrågorna samt de finansiella effekterna. Enligt ESRS ska väsentlig påverkan bedömas utifrån tre kriterier: typ av påverkan, allvarlighetsgrad och bedömd sannolikhet. Den finansiella väsentligheten ska bedömas utifrån risk eller möjlighet, den potentiella omfattningen på den finansiella ställningen och bedömd sannolikhet. Ranka identifierade påverkan, risker och möjligheter från hög till låg väsentlighetsgrad. Resultatet visualiseras ofta i en materialitetsmatris.

Framåtblick och nästa steg
Efter en grundlig dubbel väsentlighetsanalys har ditt företag en klar bild av de väsentliga områdena, både från ett påverkans- och ett finansiellt perspektiv. Denna insikt är inte bara grundläggande för att uppfylla rapporteringskraven inom CSRD och ESRS, utan ger också viktiga insikter för verksamheten och strategin. Nästa steg efter en dubbel väsentlighetsanalys är en GAP-analys. En GAP-analys identifierar skillnader mellan nuvarande rapportering och de krav som ställs inom CSRD och ESRS. Denna översikt skapar en gemensam förståelse för omfattningen och storleken av det arbete som krävs för att uppnå alla krav.

På AVA specialiserar vi oss på finansiell kommunikation och hållbarhet. Vår erfarenhet och expertis kan vara avgörande för ert företags framgång i att navigera genom komplexiteten i en dubbel väsentlighetsanalys. Vi erbjuder skräddarsydd rådgivning och stöd för att säkerställa att ni inte bara uppfyller de nya regulatoriska kraven utan också utnyttjar dessa insikter för att främja hållbar tillväxt och stärka ert företags position på marknaden. Kontakta oss för att utforska hur vi kan hjälpa er att transformera dessa utmaningar till strategiska möjligheter.