Bekanta er med Corporate Sustainability Due Diligence Directive - det nästa steget i EU:s hållbarhetsplan

Den 24 april 2024 klubbade EU:s medlemsstater genom Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD eller CS3D), ett direktiv som i likhet med CSRD förväntas påverka börsbolag i hög utsträckning. I den här artikeln utforskar vi direktivets betydelse och reder ut hur det kan komma att påverka svenska företags verksamhet.

Vad är CSDDD?

CSDDD är det senaste direktivet inom EU:s satsning på hållbarhet, kollektivt benämnt den gröna given. Syftet med direktivet är att säkerställa att europeiska bolag, samt bolag med väsentlig verksamhet inom EU:s gränser, tar ansvar för sin sociala och miljömässiga påverkan genom hela värdekedjan. Kortfattat kan man säga att CSDDD kräver att företagen uppvisar så kallad tillbörlig aktsamhet, due diligence, med målet att identifiera, förebygga och åtgärda risker kopplade till negativ påverkan. Med fokus på värdekedjan behöver företagen utveckla processer för due diligence både inom den egna verksamheten och i relationer med leverantörer och nedströms aktörer.

Vad är kraven?

I det nuvarande utkastet för CSDDD definieras due diligence som åtgärder som identifierar och hanterar negativa effekter för mänskliga rättigheter och miljön. Lyckligtvis tillhandahålls ett tydligt ramverk för hur detta ska ske i praktiken, som bygger på OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande. Riktlinjerna omfattar sex steg:

• Integrera due diligence i policyer och styrdokument
• Identifiera och bedöma negativa effekter för de mänskliga rättigheterna och miljön
• Förebygga, stoppa eller minimera faktiska eller potentiella negativa effekter för mänskliga rättigheter och miljön
• Utvärdera och följa upp åtgärdernas effektivitet
• Kommunicera åtgärderna till relevanta intressenter
• Vidta mitigerande åtgärder om negativa effekter upptäcks

För att bedöma storleken av den negativa påverkan ska företagen utgå från både dess sannolikhet och allvarlighetsgrad (severity of impact). Allvarlighetsgraden bedöms utifrån omfattning (scope), svårighetsgrad (scale) och hur irreparabel påverkan är (irremediability) vilket utgår från det specifika sammanhanget.

Skillnaden mellan CSDDD, CSRD och EU taxonomin: Nya sanktioner och beteende i fokus

Under de senaste åren har EU lanserat flera olika policypaket för att skapa en hållbar ekonomi, där framförallt Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och EU taxonomin har fångat kapitalmarknadens uppmärksamhet. CSRD syftar till att harmonisera den icke-finansiella rapporteringen bland företag och EU taxonomin skapar en gemensam definition för vilken ekonomisk aktivitet som klassificeras som hållbar. Det som gör CSDDD unik är att direktivet riktar sig direkt mot bolagens beteende istället för deras kommunikation eller rapportering. Vidare införs nya former av sanktioner för överträdelser mot direktivet, vilket inte är fallet med CSRD där nationella lagar avgör sanktionernas omfattning. Ett företag som misslyckas uppvisa due diligence i förhållande till sin värdekedja riskerar kännbara miljonbelopp i böter som utöver sin finansiella påverkan kan vara katastrofalt för bolagets rykte. Det är upp till varje medlemsland att bestämma de exakta sanktionsbeloppen, men det kommer uppgå till minst 5% av företagets totala nettoomsättning föregående år. 

Vem berörs av CSDDD?

Direktivet riktar sig mot stora företag med betydande verksamhet inom EU:s gränser. Dels täcker det bolag som är inkorporerade i en medlemsstat, och dels icke-europeiska bolag som genererar en tillräckligt stor omsättning inom unionen. I likhet med CSRD är det både omsättning och antalet anställda som avgör om bolaget omfattas av direktivet eller inte, och EU har publicerat följande gränsdragning:

• Företag med fler än 1 000 anställda och en omsättning överstigande 450 miljoner euro.

• Icke-europeiska bolag med en omsättning inom EU överstigande 450 miljoner euro.

När träder CSDDD i kraft?

Eftersom det dröjer ett par år innan CSDDD börjar gälla, kommer företagen ha tid att först anpassa sin rapportering för att efterleva CSRD. Enligt nuvarande tidsplan börjar de första företagen att påverkas under 2027 och precis som med CSRD är det de allra största bolagen som står först på tur. Gradvis kommer allt fler bolag att beröras av direktivet och givet att det implementeras som planerat kommer alla relevanta företag att behöva uppvisa due diligence i värdekedjan från och med 2029. 

Direktivet påverkar mindre bolag indirekt

Även om ett bolag inte direkt omfattas av bestämmelserna i CS3D kan det komma att påverkas indirekt genom relationer till stora företag. När kunder och leverantörer ställer högre krav på riskhantering kopplat till mänskliga rättigheter och miljöfrågor kommer mindre verksamheter behöva anpassa sig för att inte förlora värdefulla affärsrelationer. Det är genom kravet på due diligence i hela värdekedjan som EU ser till att hela ekonomin ställer om till mer hållbar verksamhet.

Vägen framåt

Medlemsstaternas godkännande av direktivet markerade ett viktigt steg i implementeringen av CSDDD, men mycket återstår. Framöver kommer medlemsstaterna att omsätta direktivet till nationella lagar, som kan skilja sig åt sinsemellan. Det är först då som den exakta omfattningen av sanktionerna och förväntningarna på bolagen framgår. Men redan idag har en del bolag börjat arbeta proaktivt och utvecklat processer för due diligence. På AVA Corporate Communications hjälper vi er förstå hur CSDDD kan komma att påverka er och bistår er i anpassningen till de nya bestämmelserna. Vi har god kunskap om de aktuella ramverken och är väl insatta i implementeringen av CSRD. Kontakta oss idag för att få mer information.